När jag var 16 år ville jag byta till min pappas efternamn. Min mamma tyckte det var en bra idé då det i framtiden skulle vara lättare för mig på arbetsmarknaden utan mitt finska efternamn. Visste ni att man kan byta mellan mammas och pappas efternamn bästa man vill innan man fyller 18?
Jag har tänkt på det här med jämställdhet och människors lika värde. Just nu håller jag och några klass kamrater på med ett projekt där vi ska göra en idé till en kommunikationsstrategi för en organisation. Vi valde att jobba med frågan rasism och förtyck. Är det inte ganska sjukt att i vissa länder får inte kvinnor gå ut utan manligt sällskap till exempel? Hennes son har mer makt än vad hon har. Eller att en utbildad läkare inte får praktisera på grund av sitt utländska namn?
I en undersökning som gjordes på svenska skolor under 90-talet sa majoriteten av eleverna med invandrarbakgrund att de kände sig diskriminerade av sina lärare. 41 % av lärarna höll med i påståendet, åtminstone till den del att det är svårt att undervisa barn från vissa kulturer då barnen har svårt att anpassa sig till det svenska samhället. Nu är det här närmare 20 år sedan, men jag tror fortfarande att det kan stämma till viss del fortfarande. Är det inte i skolåldern barn ska lära sig om människors lika värde? Är det då inte viktiga att lärare behandlar alla elever lika oavsett deras bakgrund?
Det är så lätt att säga "vad kan jag göra? Min lilla insats gör ingen skillnad". Om alla gör något blir det mycket till slut, om ingen gör något blir det ingenting. Du kan börja med att le mot någon på stan och jag lovar att den personen kommer att le mot någon annan, till slut ler hela staden.
Nu säger inte jag att jag är en perfekt medborgare utan fördomar. Det är mänskligt att ha fördomar och förutfattade meningar om andra människor, alla har det. Man behöver inte låta dessa ta över ens perception av världen. Var öppen för att lära dig nya saker om någon, eller något, som kan ändra din syn på saker och ting.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Vad tänker du på?