Fredagsfrukost

Jag har förstått att det är viktigt med mat, speciellt frukost och nu när jag har lite extra tid kan jag sitta här hur länge som helst med mitt kaffe och Efter Tio på fyran. Idag bjuds det på kaffe med mjölk (som alltid ett måste), blåbärsyoghurt med skivad banan och tranbärs juice (som jag har hört är jättenyttigt). Till denna delikatessfrukost har jag tänt ett ljus för att göra det hela lite mysigare. Så ni som oroar er över mina matvanor, worry no more! 


Ursäkta den dåliga bildkvalitén,
min kamera ville inte riktigt samarbeta.

Vad brukar ni äta på morgonen?

Vart var vår lärare? Inte på kursintroduktionen i alla fall...

Kommunikation och social förändring är slut. Slut slut slut. Lite tråkigt för det va den bästa kursen på länge, både i innehåll och struktur. Jag har lärt mig så otroligt mycket om världen och om mig själv. Det är ganska kul när man kan se på sig själv växa som person och förändras till det bättre. För det är väl precis vad universitetstiden är till för, att hitta sig själv.

Igår skulle jag börja en ny kurs. Media, culture and technology. Låter superspännande tycker jag. Jag hade varit på ett möte innan så jag kom till rätt klassrum bara några minuter innan vi skulle börja kursintroduktionen.
Klassen stod utanför och väntade på läraren och vi började förväntansfullt diskutera vad som skulle hända. 10 minuter gick och ingen lärare kom. Vi började fundera på om vi (alla) kanske hade gått till fel klassrum och dubbelkollade schemat. Nej, vi va vid rätt klassrum, rätt tid och rätt dag. Men utan lärare. Vi började fundera på ifall vi skulle ringa till någon och började leta nummer. Något nummer till våran lärare fanns inte och kursansvarig svarade inte.
Det gick 10 minuter till, fortfarande ingen lärare och folk började gå. Det kändes nästan som ett skämt, ett socialt experiment eller vad som helst. Vi stod kvar ett tag till och tänkte "jaha, vad gör vi nu?". Det slutade med att vi åkte in till stan och fikade, en kaffe kan aldrig sitta fel.

Det hela kändes så oseriöst, speciellt med tanke på att kursansvarig är otroligt ostrukturerad och vimsig. Detta vet jag för att vi hade henne som lärare i höstens första kurs. Katastrofkursen. Men nu var det inte hon som inte dök upp på introduktionen utan våran lärare, han som ska undervisa oss som går ett kommunikationsprogram, och vi fick ingen information om varför eller vad som hade hänt. Det känns som att det blev en miss i kommunikationen. Vi ska få veta allt på nästa föreläsningstillfälle, som är på torsdag. Där försvann en vecka av denna kurs.

Jag vinner

...mot uppsatsen. Det började trögt och jag måste erkänna att jag inte skrev så speciellt mycket i fredags innan bunkern och lördagen gick till att ligga i sängen eller springa till toan. Yes, lika bra att erkänna. Nu har jag lärt mig hur viktigt det är att äta ordentligt innan man dricker alkohol (och jag kanske inte skulle ha druckit riktigt så mycket som jag gjorde).

Till det jag egentligen tänkte på. När man skriver uppsats är det viktigt att hålla energin uppe. Därför föreslår jag ett ordentligt flöde av kaffe. Gärna med mjölk. Och något på sidan med en hög sockerhalt. Socker = snabb energi.
Så, jag gick upp imorse, kokade kaffe, matade katten och gick på toa (där har ni min vanliga morgonrutin, var så goda). Jag hällde upp mitt kaffe i en kopp när det var klart för att sedan hälla på mjölk. Inga konstigheter. Fick igång datorn och började skriva på essän och smuttade lite på kaffet. Några hundra ord senare smuttade jag på mitt kaffe igen men till min besvikelse märkte jag att kaffet redan va kallt! Jag hade liksom inte hunnit dricka något alls nästan. Ibland går världen lite för fort.

Essä 1, Becca 0

Denna låt säger mer än tusen ord idag Swim - Jack's Mannequin
Allt går så trögt just nu, jag har liksom ingen motivation till att skriva denna jäkla essä. Eller skriva något alls. Jag vill bara krypa ner under täcket och ligga där tills essän har skrivit sig själv och denna kurs (och allt annat jobbigt) är över. Jag hittar hela tiden på andra saker som är roligare att göra för att inte behöva tänka på det. Men (ja det finns ett men) så borde jag inte tänka, jag måste göra det oavsett hur mycket jag skjuter upp det. Ju snabbare jag gör klart det här ju snabbare är det över. Det jag egentligen behöver är någon slags motivation (och kanske någon som pekar mig i rätt riktning). Vad sägs om detta, jag måste skriva minst en sida till idag annars får jag inte gå till Bunkerns vårpremiär ikväll?

Historien om en fjärrkontroll

Jag har en digitalbox med ett abonnemang hos comhem. En helt vanlig dag när jag tänkte se lite på TV så fungerade inte fjärrkontrollen. Vad jag än gjorde, hur många gånger jag är tryckte på knappen, hur många olika batterier jag än provade så ville den inte lyda.

Jag samlade allt mod jag kunde hitta i min lilla kropp och ringde till comhems kundservice. Jag fick tala in mitt ärende till en dator och vänta på att bli kopplad till tekniskt support. Under tiden då jag väntade på att någon skulle svara fick jag höra korta meddelanden på vad jag kunde göra via deras hemsida och lite andra saker som skulle hjälpa till med problem. Till exempel att starta om boxen, som att det skulle göra fjärrkontrollen bättre?

Det gick egentligen ganska fort att komma fram till en person, en människa, jag behövde bara vänta i några minuter. När jag hade berättat vad det handlade om frågade snubben om jag hade prövat att byta batterier. Jag är väl inte dum, fick han som svar och efter att vi hade pratat en stund (om mitt abonnemang och serienummer och sånt) beslutade han att jag skulle få en ny fjärrkontroll. Hur den är trasig eller vad som hände brydde han sig inte om och jag får göra vad jag vill med fjärrkontrollen (antagligen kommer jag att slänga den). Jag skyller på min kära vän som har tappat den i golvet en gång för mycket. Nej jag pratar inte om mig själv utan han som höll mig sällskap senast i fredags.

En helt vanlig mysig hemmakväll, typ

Idag har jag legat i soffan hela dagen och kollat på trean för att min fjärrkontroll vägrar låta mig byta kanal. Så fort jag äter något vill jag spy och om jag står upp lite för länge snurrar mitt huvud lite för mycket. Är det så här det är att vara sjuk? Det suger. Jo, just det, jag sov i några timmar också. Efter det mådde jag relativt bra, tills jag försökte äta något. Kul lördag va? 

Men man försöker hålla modet uppe ända!

Hur många av er brukar ha en katt på axeln?

Denna låt var förövrigt listetta dagen då jag föddes.

Får inget gjort/latmask

Det är helt otroligt hur lite jag har gjort idag. Det är som att jag inte ens vill försöka. Deppdag, jag tror att jag vaknade på fel sida.

Noah gör mig lite glad i alla fall. Hon ligger och sover på min mage och smaskar i sömnen. Så söt, fast hon är lite i vägen när jag försöker plugga.

Störande söt eller bara störande?

Noah är så pratig och leksugen hela tiden nu. Eller först så vill hon leka, sen vill hon gosa, nej leka, nej gosa, nej leka och till sist vill hon bara vara i fred. Jag tror att hon har saknat mig så mycket så att hon inte riktigt vet vart hon ska ta vägen nu när jag är hemma, för visst kan en katt sakna sin matte? Jag har läst att när en katt älskar någon är det svår att få den att sluta. I skrivande stund sitter hon bredvid datorn och tittar på mina fingrar mot tangentbordet. Jag får inget essäskrivande gjort. Mitt första misstag idag kanske var att inte gå till universitetet för att skriva. Det är så svårt att säga nej till kissen, hon är nästan mer envis än vad jag är. Tycker inte ni att det är svårt att säga nej till era husdjur? 

Inte så mycket tankar, utan mer handling

Jag var visst inte superbra på att hålla bloggen uppdaterad. Jag ska bättra mig, jag lovar!

Igår kom jag hem till Karlstad efter Jul och nyårsfirande med familj och barndomsvänner. Mellan allt julfirande, lite för mycket alkohol och några snedsteg har jag ändå haft väldigt kul. Julafton spenderades hos mor med några kusiner, min bror och mammas fosterdotter. Kvällen avslutades med brädspel och julgodis.
Under juldagen var jag hos min halvbror och firade lite med hans familj. Jag busade med min brorsdotter halva dagen. Det är otroligt hur mycket energi en snart treårig lite tjej kan ha!
Mellandagarna ägnades åt mellandagsrea, party, vänner och alldeles för lite plugg. Nyår firade jag med pappa som vanligt. En tradition är något man inte bör bryta mot och vad är bättre än att fira in det nya året än men familj som man trivs med och älskar?

En lite gammal bild, men det är min sötnos! 

Noah blev världens gladaste katt när jag kom hem. Hon var överlycklig och jätte söt och ville bara gosa och leka och mysa hela kvällen. Vi har aldrig varit borta från varandra så länge förut, en och en halv vecka är ganska mycket ändå. Jag saknade henne jätte mycket. Just nu ligger hon här bredvid mig och sover, min sötnos, som det ska vara. Nu borde jag skriva på min essä. Jag ska lämna in ett utkast imorgon och jag har inte kommit speciellt långt.